October 20, 2010

Skolan som maktinstitution?

Björklunds kamp mot "flumpedagogiken" är snarast att likna vid ett krig emot eleverna - ett vi och dom- tänkande, där skärpt disciplin ska skapa "ordning och reda" (som om det vore den enda vägen dit; som om inga andra eftersträvar en lugn studiemiljö) bland dessa oregerliga individer som inte vet sitt eget bästa (bra blogginlägg om det bisarra i skrämselpedagogikens motsatta effekt på Flumpebloggen och Lilla O).
I somras antogs en ny skollag som kommer trädde i kraft den 1 Augusti i år, och kommer att tillämpas på utbildningar från och med 1 Juli 2011. Visst finns det positiva aspekter med den nya, omarbetade och förtydligade lagen (det lilla jag har läst), men min skepcis till benägenheten att lösa problem med hårdare straff, kvarstår. Skolverket sammanfattar det så här:
"Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero." (Skolverket, 13 Oktober 2010)
Disciplinära åtgärder så som utvisning från resten av lektionen samt kvarsittning högst en timma efter skolan har funnits även tidigare, så frågan är vad de nya reglerna ger för verkningar i skolvardagen. Jag reagerar också på den retorik man använt sig av när man laggt in straff (som ju disciplinära åtgärder faktiskt är) under en så positivt klingande rubrik som "Trygghet och studiero". Straff blir godtyckliga när maktförhållandet är som det är, inte för att jag tycker den omvända förslagen heller är bra (där elever ska få betygsätta sina lärare, vilket i sin tur ska kunna ligga till grund för lönesättning - same, same but different). Snabba, lätta lösningar nu, kan ge helt andra utslag senare.

Så jag drar, återigen, ett citat från mannen som sägs vara inspiratör till FN:s konvention om barnets rättigheter, för att påminna om vad den svenska skolan (skolpliktens kravfyllda titel till trots) bygger på för tankar:
Vi är dåraktiga nog att önska att ingen enda skall ställa till med besvär, att inte en enda av de tiotusen sekunder som utgår en lektion (räkna dem) skall skapa problem.
Varför anser en lärare att ett barn är bråkigt, medan en annan påstår att det är ett snällt barn? Vi kräver att barnen alla stunder på dagen skall bära en uniform av idel dygder, och att uniformen dessutom skall falla oss i smaken och passa in i våra egna mönster.
Kan man hitta maken till tyranni i historien? Nero har fått många efterföljare.
(Barnets rätt till respekt, s.67)

Sveriges Eleveråds Centralorganisation -SECO - riktade redan förra året skarp kritik mot förslaget om försittning (Fel med avstängning av elever grundskolan, 2009-04-14):

"- Man kan tycka vad man vill om regeringens skolpolitik, men här är Jan Björklund fel ute. Han utgår från att skolan ska bestraffa, men en sådan befogenhet har enbart domstolar eller vissa delar av det militära. En myndighet ska kunna garantera ordning och säkerheten på skolan. Då kan tillsägelser eller rent av skriftliga varningar vara rimligt, men aldrig att tvinga elever att stanna kvar i skolan som bestraffning".

Som blivande pedagog ser jag det som viktigare att sätta eleven först och utgå ifrån de yrkesetiska principer som antogs 2001 före partipolitiskt maktspel. Det finns många goda reformer, men vi behöver inte svälja allt:
Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning
  • hålla de yrkesetiska principerna levande genom att dels återkommande diskutera och bearbeta yrkesetiska ställningstaganden i arbetet, dels ta upp de konflikter av etisk innebörd som uppstår
  • påtala fel, komma med konstruktiv kritik och i yttersta fall genom aktivt handlande ingripa mot sådant som strider mot den människo- och kunskapssyn som lärares yrkesetik vilar på.

    (Att upprätthålla lärares yrkesetik, De yrkesetiska principerna, se länk ovan)