August 31, 2011

PS (Spelets regler)

Det som inte kom med - stigarna som lämnades outforskade, trådarna som spanns men hamnade utanför väven. Vill samla dem här för eventuellt framtida bruk. De är inte skräp, utan led-trådar vidare. Från detta och in i nästa fas/projekt/tanke.(Lägger upp lite fler bilder i morgon)

Teori jag snubblat över av en slump, som kanske kan förtydliga mitt sökande, vad mina luddiga motfrågor var ett försök till visualisering av:

  

 Idén är en historisk förankring av allt som är gäckande, halt och flyktigt i en sannings tillblivelse. Men den kan vara detta endast om den erkänner denna aleatoriska, gäckande, hala och flyktiga dimension som sitt eget reala. (Badiou, Alain, s. 23. Kommunismens idé. Tankekraft förlag, Hägersten. 2011)
 En idé påstår alltid att en ny sanning är historiskt möjlig [... och] är en oändlig uppgift, eftersom skapandet av nya politiska sanningar alltid kommer att förskjuta skiljelinjen mellan statliga, och därmed historiska, fakta och de eviga konsekvenserna av en händelse. (Ibid, s. 27)
 Jag har försökt fånga det bisarra i att fånga kulturen, frysa idén, avgränsa process genom förtingligandet, exkluderandet som ska göra den exklusiv. Förtingligande kan, som inom konsten, vara ett sätt att symboliskt konkretisera och peka på företeelser för att kunna prata om och lättare analysera dem, men det kan också vara ett sätt att försöka påstå att processer och idéer kan ägas, som ting. Jag ser idé och kultur som ett görande, något som behöver levas för att vara (även om både kultur och idéer kan plockas upp senare och levas igen, men alltid i en ny tolkning beroende av kontext) och inte enkelt kan få sitt värde genom samma lagar som ting (tänk kulturexklusivitet, där "svenskhet" eller "konst" görs till något exklusivt för de få invigda, "värdiga"):
[D]en centrala frågan idag [handlar] om knapphet och reducerbarhet, vilket gör att kampen kan beskrivas som en strid mellan exklusiv och delad egendom. [...] Idéer, bilder, kunskap, koder, språk och till och med affekter kan privatiseras och kontrolleras som egendom, men det är betydligt svårare att bevaka ägandet, eftersom allt detta så enkelt kan delas och reproduceras. Den finns en ständig impuls som driver dessa produkter mot att undfly egendomens inskränkningar och bli gemensamma. Om du har en idé som du väljer att dela med mig innebär detta inte att din nytta av idén minskar - tvärtom ökar den i regel. Faktum är att idéer, bilder och affekter måste delas och bli gemensamma för att deras produktiva förmåga ska maximeras. När de privatiseras minskar deras produktivitet dramatiskt - och samma sak sker, skulle jag vilja tillägga, när det gemensamma omvandlas till offentlig egendom, det vill säga underkastas statlig kontroll och förvaltning.
(Hardt, Michael s. 194-195. Kommunismens idé. Tankekraft förlag. Hägersten, 2011)
 Att behandla kunskap som fast materia, kultur som något som kan ägas av en exklusiv grupp, eller kan/borde kontrolleras genom institutioner (litterär kanon etc) är en paradox då den genom att påstå att kultur/materia/världen som den är idag kan avgränsas och uppdelas på sätt som är fasta och därmed bestående (oändliga) samtidigt blir en ändlig bild av verkligheten och livet, då processer av ständigt pågående föränderlighet förnekas.

Bilder ur The Medium is the Messge. An inventory of effects av Mc Luhan och Fiore (Bantam Books. New York, 1967). Klicka för större bilder! 






 

No comments: