Det var en gång ett är (Former av avgränsning, Spelets Regler)

Ordlista för mitt görande (jag analyserar inte, jag gör):

Moratorium: "[A] suspension of activity". (Från Merriam-Webster)
 
Vivarium:  "[L]iterally 'game enclosure, fishpond', from vivus 'living', from vivere 'to live' (Från Oxford Dictionaries).
 
DisPlay: " [T]o show or make visible [...] to disclose or make evident; reveal." (The free dictionary).
Se även Dis- och Play när ordet delas upp. Att visa upp, eller inte visa upp/spela. Pausa, stanna tiden. Gömma? (Vad är det vårt urval inte visar?)


Vad är ett var som är?

Processen i sökandet av yta/inuti/utanpå/avgränsning har lett fram till yta/är som tidsbundet och tiden som görandet, skeendet, livet. Materiens föränderlighet, och beständighet (vi har världen till låns) och myten om pausknappen som inte finns. Vi är i är-et, ihop med allt annat som också fortsätter att vara, tills vi "går ur tiden" (dör). Vi kan aldrig bevara ett är mer än i berättelsen, myten, minnet, sinnet. Tingen kan vara ledtrådar till detta är som var, men förståelsen blir automatiskt en annan - kontexten till är-et förskjuts och därmed är är-et ett annat. Tinget - men också berättelsen, myten - som ska pausas i tiden följer automatiskt med tiden, nuet, och är i det i lika hög grad som vi är i nuet.

Jag har satt ned foten - lite lätt iaf. Jag ägnar mig åt att fysiskt formulera en motfråga till dem som stödjer samtidens kulturkonservativa strömningar. Frågan handlar om det bisarra i viljan att "bevara den svenska kulturen" genom att avgränsa den som ting (och därmed något som går att "bevara"), istället för att se det som ett görande, levande - och därmed i ständig förändring. Jag gör det genom att helt enkelt kapsla in en bit svensk kultur under en vecka, utan att preparera den (förändra (se tidigare inlägg om taxidermi) tingen genom konservering. Att "bevara" är att förändra, för att uppnå skenbart pausläge av materien/tiden. Men är det då samma ting/varelse/företeelse? Vad är det vi bevarar?). Genom att göra (bevara, samla, avskärma) försöker jag också fånga processen i det skenbart stillastående och intakta. Det är ett var som är.