Många tankar, många idéer. Men verkar som det börjar klarna. Har idisslat min process både en och två gånger, och det där de lärda säger om att göra något helt annat för att komma på vad det är man vill fungerade väl för mig - när jag plockade nässlor i en kohage i helgen började bitarna falla på plats och bilden av hur jag kan säga det jag vill säga klarna.
Jag återvände i tanken till ågra begrepp jag kretsat kring i processen: Perception, plats, seende. Black box. Att varsebli. Koda av. Seenderegimer. Skapa begripliga helheter av fragment och delar. Tillsammans med fredagens öppna föreläsning på HDK, där Greta Vocar berättade om bl. a. hur hon arbetar processbaserat och inspirerats av platsen, och den inspiration jag tidigare beskrivit att Eija-Liisa Ahtilas tankar om hur vi tittar påverkar vad/hur vi "ser" gett mig, återvände jag till min fashination för vår utställningslokal. Jag bestämde mig därför att kontakta lokalansvarig. Han i sin tur hänvisade till att han måste okeja mina planer med sin semestrande chef som återkommer först nästa måndag, men för att ta det säkra före det osäkra skrev jag även ihop ett mail där jag presenterar mina tankar kort:
Hej!
Mitt examensarbete i Bild och Pedagogik handlar om seende,
perception och varseblivande, och de olika processer detta inbegriper.
Det är en kritisk betraktelse av "seendet", som av oss ofta upplevs som
neutralt och "sant".
För att gestalta detta konstnärligt vill jag
göra en platsspecifik installation i pedagogens B-hus genom att klä in
en (eller båda) hissarna och skapa "titthål" där den som åker hiss
endast kan se en del av det som åker förbi. Eventuellt kommer jag även ha ett svagt ljud i installationen. Verket kommer inte vara skrymmande, eller påverka hissens funktion.
Jag ansöker därför om tillstånd att få använda B-husets hissar de tre
dagar vi ska examineras och ställa ut våra gestaltningsarbeten.
Jag hoppas detta ska vara möjligt att genomföra.
MVH ...
Faller denna plan finner jag även innergårdens balkonger intressanta som gestaltningsyta (Att använda mig av platsen känns vrätt självklart efter alla gatukonststudier), med sina vita streck och avbrott av luft/materia/ljus/mörker i fasaden - likt synfältsmallar och Sapfos fragmentariska dikter.
Men hur kom jag då fram till detta? Ett litet hopp tillbaks i processen:
Började för ett par veckor sedan läsa Nicholas Mirzoeffs artikel On Visuality, men tappade tyvärr bort den tills nu. Där finns mycket att hämta vad gäller visualisering, visualitet och seende. Höll samtidigt på med de urklippta orden i den fragmentariska Sapfodikten - de var inte ingenting, utan fönster mot något. En mall för det jag ser, rastret som silar in "verkligheten" ,liksom orden får mig att visualisera en värld bortom dem. En parallell till spraymallarna, som silade bort delar av sprayfärgen, men vars resultat bildade en begriplig - och upprepbar -
helhet (bild) ihop med de borttagna delarna. Helhet/"mening" är dock
kulturellt och erfarenhetsmässigt påverkad och kräver "läsning", alltså
inte en direkt (och "neutral") överföring av någon verklighet - högst
reellt men ändå verklig i sig, både som en visualisering, och som en
fysisk infärgad yta.
Filmade parallellt med Sapfotextsynfältsmallarna en
"misslyckad" film (varför tar jag inte med vissa delar? Ibland känns de helt oviktiga, som misslyckanden det inte är värt att lägga bloggtid på -
men ibland kanske det snarast handlar om före-ställningen om
berättelsen/historian, där jag i nuet/i förväg tror mig veta vad som
"passar" in" i min blogg/gestaltnigsberättelse, men senare måste rätta
mig själv och inse mina fördomsfulla misstag och uteslutanden, som nu.
Jämför även med Dipesh Chakrabartys History 1 & history 2) av en resa filmad genom ett "raster" (en fortsättning på försöket att söka seendet genom den humana färdskrivaren). On Visuality, spraymallarna, Sapfo och flimmerfilmandet ger visualiseringstemat jag sökt, och nu funnit med mina hissplaner. Nu har jag fått tag på mina trådändar. Önska mig lycka till med textvävandet, tillståndet och genomförandet!
No comments:
Post a Comment