Början

Oj, nu var det det här med att börja blogga... Har haft fullt upp de senaste två veckorna med att smälta alla nya intryck, lära känna klassen, påbörja projektet om det offentliga rummet m.m, men nu tror jag allt så smått börjat klarna.

Förra veckan, den första på HDK, hade vi diverse data- och blogg-genomgångar, samt ett intro för skissboken och hur vi kan arbeta med den. Vi hade även en presentation av oss själva inför gruppen som började med att alla skrev fem ord vi associerade till ordet Bild på små lappar och la ut till ett "träd". Sedan skulle vi välja det ord som vi tyckte representerade bild bäst. Nästa moment var att gå runt och, utan att titta på pappret eller lyfta pennan, teckna av alla i gruppen en efter en (vilket bra tillfälle att få titta ordentligt på vanann och memorera/repetera namn!). Sen fick vi välja ett ting på ett "loppisbord" som skulle representera oss, så som andra uppfattar oss. Utifrån detta material som omgivningen tillhandahållit skulle vi sedan berätta kortfattat om oss själva och vår bildbakgrund inför gruppen. Ett roligt och avslappnat sätt att komma igång och prata inför och med varann.

Den här veckan har namn och ansikten på oss studenter och lärarna börjat bli mer bekanta, och det känns som vi börjar bli en grupp mer än förvirrade individer. Under måndagens morgonsamlig fick vi se en spännande film som inspirerade mig mycket till mitt projekt om det offentliga rummet, att våga ta plats och göra saker. Samma gällde eftermiddagens föreläsning om Joseph Beuys. Citatet "Jag gör inte konst, jag gör fetisher", samt den politiska laddning hans symbolspråk skapar, ger kraft och mod för mig att själv ta steget och radikalisera min syn på vad konst är. Även om jag läst en del om honom och sett hans Honungspump på Louisiana så måste jag erkänna att jag aldrig riktigt begripit hans tankar, och därför inte heller intresserat mig nämnvärt för honom. Att få en samlad bild av hans liv och idéer, handlingar och konstverk, gav mersmak! Ser fram emot att läsa boken vi fick, Lasse Ekstrans "Varje människa en konstnär" i helgen.
Sedan hade vi två workshop-dagar med konstnären Anna Carlsson, som på ett roligt och givande sätt drillade oss i att våga! Våga synas och höras på stan, våga visa våra pinsamheter, våga vara taffliga. Det känns mycket lättare att köra igång Offentliga rummet-projektet nu efter våra övningar med den gemensamma demokratikören vid Götaplatsen och stå och "göra bort sig" med våra rörelser utanför Stadsbiblioteket.