EUREKA!

Kan inte hålla mig till i morgon, måstemåste reflektera blogga redan nu, jätteskrivnödig!
Tack gruppen för tusen uppslag och så himla bra inspiration!

Jag pratade ju om stress, konflikten mellan vad vi vill och vad vi gör. Och då TID som den kanske bisarraste begränsningen, denna fiktion och symbol som vi blint tror på, som vore det en Gud. Hand i hand med Mammon regerar den över våra medvetanden.

Men: ska utforska vad denna tidsbrist, detta rantande och jagande egentligen består i. Tänkte börja skissfilma (har redan lite med My som jag berättade, närmast drömlikt, monotont, "meningslöst" i rent ekonomiska termer). Var inne på "kvalitetstid", och att hinna så mycket... men ändå ingenting. Skapa konflikter, inre som yttre, låta jorden gå under, lämna grannen o dö i trappen för att vi "måste" jobba, "måste" hinna i tid, "måste" köra bil, "måste" skynda, skynda, skynda... Vad är det goda livet? Vad springer vi mot, för?

Momo och tidtagarmannen, finska ungkarlar, utvalda studenter (har haft bekanta som allvarligt tyckt att allt utöver havregryn och salt hemma i skafferiet är tecken på osäkerhet, en vilja att skapa trygghet), Filifjonkan, Kultiration och Konflikt i P1, TACK!

Nu till mina tankar framöver: Jag ska börja med att dokumentera när jag rationaliserar ner mitt liv till minsta möjliga, för att sedan, helt enligt denna logik - rationalisera bort även mig själv. Vart detta sen för har jag ingen aning.

Praktisk plan: Ska försöka låna en bekants tomma lägenhet innan den försvinner :o (känner ni någon mer med en tom lokal i bakfickan, hojta!) och filma/fota mig själv och mitt "nya, rationella liv". På ett sätt lever ju jag också med längtan efter att vara fri och obunden, autonom, Drömmen om att bara kunna ta dagen som den kommer och strunta i allt. Mitt fingeravtryck ska vara mitt visitkort. Eller vara helt anonym?

Så: Bilden jag fick var mig sittandes vid en dator (skrivbord och stol som enda rekvisita) i en tom lägenhet. Liggunderlag och sovsäck på golvet. Dokumentera mina "saker": Vitamintabletter, proteinberikad pasta, salt (så jag itne får jodbrist, går att borsta tänderna med, utföra diverse städning med, och så det lyxigaste av allt;; det är en SMAKSÄTTARE), tandborste, en kastrull, en gaffel...

Tänkte sedan rationalisera bort saker, steg för steg. Kanske "göra slut" med min sambo (OBSOBSOBS!!!! DETT ÄR INTE VERKLIGHET! Vill driva det till absurdum för att se vad det handlar om, utforska gränslandet!), förhållanden tar en massa tid och energi. Inte ett dugg effektivt. Dreadsen ska självklart rakas av de med. Bara tjafs. Och sovsäcken ryker den med när jag råkat spilla på den; tvätta är ju så onödigt, och jag kan lika gärna sova med kläderna på.
(Länk till Den förlorade generationen).
Kläderna ska vara som gubbarnas: all(year)round. Så klart. Med den skillnaden att jag kör ett ombyte, inte två.

Tänkte gå över från pasta till konserver m ravioli (kräver ingen kokning), eller näringsdrycker... Varför inte sätta i en kateter? (HUM, inte filma det kanske... Men insinuera? Kissa tar ju en massa tid! Oj, minns ni dokumentären som gick på filmfestivalen ett år om filmfanatikerna i New York som åt förstoppande mat för att slippa bajsa mellan filmerna??! Hette den "Cineasterna"?) Och om dreadsen fick ryka först, borde jag inte göra som de gjorde förr i tiden och dra ut tänderan också, löständer är ju så mycket mer praktiska! Men med flytande föda kan jag rationalisera bort dom med.

Jag tänkte helt enkelt testa, börja med att gå steg för steg, minska ner tills mitt liv är så rationellt det kan bli, jag är... Ingen, inget? Till slut borta, som trollkarlen som drack upp sig själv, räven som åt up sig själv, osv. i sagovärlden. (OBSOBSOBS! ÅTERIGEN BARA FIKTIVT!)

JAG, VI är ju det "irrationella", det som tar tid och inte är "effektivt" i vårt samhälle. Jag den som smutsar ner och måste äta. Var ju inne på Pro-ana kulturen under cyberspaceveckan, och käner att det ligger nära till hands. I strävan efter perfektionism, kontroll. Förnekandet av kroppen, frigörelsen.

Och lite second Life- och WOW-vibbar. Jag dör, men har spelat så mycket dataspel så jag kan inte förstå att jag inte har tre extraliv på lager. Fortsätter leva genom mitt alter-ego i cyberrymden som jag programmerat till att vara som mig. Den "nya" religionen? Naiva och ganska egocentriska föreställningar om att JAG alltid kommer existera, oförändrad.

Eller så är jag helt borta, som person. Autogiro sköter betalningar, elektroniskt öga läser böcker, den underbart bisarra dada engine sköter textskapandet. Nu fick jag en association till filmen PI, vad gäller bilduttryck. Kolla här och här. Men utan paranoia?

Kommer visst in på identitet och gränser här igen...

Jaja, några sammanfattande ord som snurrar i mitt huvud innan jag går och lägger mig:
Rationalisering, Datorer, Samhälle, Anorexi, Självmord. La Dolce Vita.

Och så hemvärnsmannen som var och pratade med oss om krig i nian. Som med isblå blick berättade om atombombernas "kapacitet" att döda och att han bara sov tre timmar per natt sen en massa år tillbaks. Sova är också onödingt. Kropps- och självkontroll väldigt tufft.