v.19, Vattenfilmning 1

Så var det dags för veckans obligatoriska inlägg.

Jag håller på med glas och vatten. Typ. Känns skönt att ha skalat av det såpass. Tacktack grupp för alla idéer och tolkningar! Grupphandledningen idag var väldigt befriande.

Så till sakerna. Jag har under veckan lärt mig:

• Att våga jobba med "ready mades", skippa det där med måla fint och teckna tekniskt perfekt. Så befriande att visualisera på andra sätt!

• Något om den konstnärliga processen; om att komma igenom ett motstånd och få ett klarare mål, genom att skala av onödigheter.
  

Jag har även ännu en gång erfarit hur viktig en bra grupp är fören bra process,! En grupp som kan putta på i uppförsbackarna och där en kan hjälpa till att dra ibland när en själv har energi (att ha ett syfte även på det sättet- för andra, inte bara för sig själv - ger glädje och verklighetsförankring när skapandet skenar eller stagnerar). Att föra samtal, testa/bolla idéer med. Få stöttning av när allt känns hopplöst. Och att följa andras projekt ger så mycket inspiration!

Till det gemensamma lärandet har jag bidragit med... Hm. Alltid lika svårt det här. Det jag lagt ut på min blogg, och det vi hunnit med att diskutera när vi setts. Jag har försökt vara aktiv med kommenterandet av andras bloggar, och deltagit i samtal, men kan inte särskilja det egna lärandet från det jag bidrar med. Idéer och tankar föder varandra, och det går inte att säga att det här kom jag på, men det där var din helt egna idé.

Jag har förstås också blivit påmind om att vattenlekar är fantastiskt roliga(!!!). Lägger ut en mycket enkelt ihopklippt filmsnutt (lite teknikstrul just nu, nya kameran vill inte samarbeta med dumma Windows Vista :P så det blev medföljande gratisprogram istället för Movie maker) så får jag väl se hur den går hem hos er betraktare. Har massvis med associationer och symbolik jag knyter till det, och ni har hört en del, men ska jag skriva ut allt det redan? Samma sak med titel: hämmar jag betraktaren om jag "döper" den? Det som står i början på filmen är mer en katalogiseringsrubrik, haka inte upp er för mycket på den...

Lägger upp filmen så ni kan kommentera, så kan jag blogga om "mina" syften om nån dag (känns ibland som förklaringarna blir ett försvar; nu får den stå på egna skakiga ben en stund, så för jag se vad den går för och tål). Ber om ursäkt för diverse omkringljud (ska se om jag kan "tvätta" ljudet som du pratade om Christina), skakig kamera (ska ta med stativ nästa gång) och skratt (det var faktiskt väldigt, väldigt roligt att filma, och att samarbeta med någon annan. Förvåning och improvisation skapar nya oväntade situationer!).

Publicera inlägg

Onödiga nödvändigheter - och nödvändiga onödvändigheter

Så. Det blev en annan film igen än den jag tänkt först, innan den raderades. Lång och tråkig, visst, men återigen; Känslan av oväsentlighet, tristess... Och hej, jag fick plötsligt väldigt mycket associationer till Mikes 10 saker att göra istället för att plugga... Jag gör gummistövlar ingen nånsin kommer använda, när den tråkiga filmen om nödvändig onödighet blir alldeles för grå och motig. Kul sammanträffande, eller var det så att vi omedvetet gled in på samma linje via grupphandledningen. Känns som många av oss cirklar kring samma teman, eller snuddar vid.

Fast; tristess är kanske en universell känsla. Speciellt när nåt är motigt; då är tristess ett bra skäl att ta till för att slippa.





Som sagt; Detta är inte en Hollywoodproduktion, ja ingen underhållningsfilm alls, som med snabba klipp ska fånga tittaren/konsumenten. Utan ett försök att fånga just det tråkigt, onödigt rationella. Som när en sitter hemma och skriver uppsats: för en utomstådende (och även för mig många gånger!) kan det verka mycket bisarrt; vad är det som är så fruktansvärt viktigt med det där då, egentligen??! Ta ett steg tillbaks, släpp det, se verkligheten istället för att deppa över fotnötter som inte vill hamna rätt.

Filmen har faktiskt ett händelseförlopp, om ni orkar se den ;)

Så till saken: Skall ju försöka kräma ut det där det egentligen handlar om, inte flumma och cirkla så fasligt. Har funderat och funderat, samtidigt som jag har klippt film och annat flum. Och jag tänker så här: Jag utgår ur mig själv här i det jag hittills gjort, men försöker greppa en konflikt som är allmän för oss här i västvärlden. Jorden, människorna, livet mår inte så vidare bra, av krig och miljöförstöring og en masse annet lort, och vi vill vara goda samhällsindivider som bryr oss - men bara lite sådär lagom. Inte så det egentligen går ut över våra vardagsliv. Vi har det materiellt väldigt, väldigt bra, men ändå är det inte så vi finner lyckan (trots att fattigdom absolut inte är någon "genväg" till själslig fröjd och godhet). Min stövelslöjd och tristessfilm blir två motpoler, extremer, av det som behöver finnas med i våra liv, men inte ensamt. Så för att börja nischa in mig funderar jag på kombinationen konsumtion/materiell trygghet och rationalisering. Tankarna om att leva i en helt tom lägenhet visade sig näst intill omöjliga att genomföra (hade inte lång tid på mig att göra den fiktiva filmen heller), och jag kan inte görna strunta i alla ansvar (har min dotter nästa vecka), så ...

Jo, alltså: Jag ska som ett första steg i mitt projekt rationalisera/minimera det jag kan i mitt liv i en vecka. Ha bara ett klädombyte, och tvätta upp underkläderna på kvällen inför nästa dag. Inte köpa fika/mat på stan. Bara tvätta mig som farmor o farfar gjort i alla år: vid handfatet. Och, hm... Dokumentera? Ja, kom gärna med tips. Så får jag jobba vidare parallellt med vad jag ska göra med det, hur utveckla. Och onödigheterna då? Jo, måste nog göra upp med dom med, för visst är dom också nödvändiga, fast inte i överflöd så som vi gärna omger oss med dom... Så även om jag inte kommer använda onödigheterna i slutändan, eller rationaliseringarna, så tror jag projektet/resan behöver göras på två plan, åt två håll, för att göra det hela mer begripligt. Och om inte annat så för att överleva den ;)

Long time no see

Mycket tid och en del saker har förflutit och hänt sen jag bloggade sist. Sitter med serier och grubblar, flyr in i bloggvärlden istället. Kanske dags för liten uppgradering av vad som hänt? Här ett bildbevis från filminspelningen av novellfilmen "Gatukökskön" vid Jonsborgs gatukök (jag hade "rollen" som andra filmare):



Vill ni läsa mer om filmen besök Fiktionens liv, regissören Miamarias hemsida. Kolla även in Moderord.se, så kan ni läsa mer om berättelsens framväxt.

Rörlig bild är helt klart skitkul! Nu ska jag bara inbilla mig att serier är ungefär samma sak ;) Berättande i bildsekvenser, vinklar och "klipp"... Håll tummarna!